Sånger från Arlanda - Efterfesten
Det är natt över Arlanda. På en bortglömd och illa skött landningsbana står ett nersläckt ryskt transportplan. Invid banan skymtar i dimman en barack. Det lyser i fönstren. Det hörs musik och skrik därinifrån. Det är en bar. Ett coverband spelar. Vid ett bord framför scenen sitter fyra män – eller, de hänger snarare, som fyra genomblöta parasoll. En av männen anropar då och då via en polisradio den pilot som tagit dem dit. Han får inget svar. Nummer två muttrar att piloten i fråga enligt rykten senast sågs i en bergochdalbana och att han strax därpå liksom löstes upp i tomma intet. Nummer tre ylar att ingen, ingen, absolut ingen fattar vad det handlar om. "Det är nåt som inte stämmer med det här stället …" säger den fjärde och ser sig dyster omkring och just då tystnar musiken och ett åttiotal ögonpar – påtagligt många av dem är rödsprängda – vänds mot kvartetten. Man kan höra en snigel andas. Men sedan sätter bandet igång igen. Trummisen räknar in och sångaren vrålar: Got my mojo working. "Jag står inte ut med den här jävla ledan", viskar nummer ett. "Är det inte John Huston som sitter där
borta?" undrar nummer tre hoppfullt. "Sätt mig på ett plan till USA" klagar nummer två och rättar till den skavande benprotesen. "Aldrig" snyftar nummer fyra. Kvinnan i baren lägger förbindligt armen om honom, men nummer två ryter: "Lägg ner det där – du får honom bara att hoppas!" "Så fort någon går härifrån … då följer jag!" säger alla fyra med en mun. Men ingen reser sig. Sex timmar senare är det förmiddag. Det ryska transportplanet taxar ut och lyfter.
Mixad och mastrad av Niclas Petersoni Grammofons studio
Medverkande:
Tobias Almborg, Cerefie Byrge, Magnus Johansson, Leif Stenbom, Erik Wennerholm
Lyssna/köp:
