Stjärna i huvudet- Efterfesten
Okej! Upp ur källaren, upp på cykeln, en kvarts färd åt nordnordväst, tvärs igenom Norrköping city, över Motala Ström, in i Kulturkvarteret Hallarna och upp till Gramtones studio.
Där är den här låten inspelad, med bandet Efterfesten - Rickard Larsson på bas och kör, Erik Wennerholm på trummor, Tobias Almborg på orgel och leadsång och Leif Stenbom och jag på gitarrer och dito sång. I höst kommer vår andra fullängdare, ”En resa från B till A”. Under försommaren släppte vi två smakprov, låtar som skrevs av Tobias respektive Leif, och här kommer singel nr tre: ”Stjärna i huvudet”. Den längsta låt jag gjort. Och en av de bättre, tycker jag själv.
Det är också en låt som aldrig blivit till om det inte varit för det här bandet. Ett embryo till den förekom i flera versioner – jag lutade åt en lite mer tillbakalutad variant a la Van Morrison men Tobias propsade på denna ("åh ... det låter ju progg!" mullrade han upphetsat). Erik och Rickard införde diverse intrikata taktbyten (en företeelse som i min begränsade musikaliska värld var rena raketvetenskapen) och renodlade shuffle-beatet, Leif la till flödigt refrängriff och svajarmsdramatik - låten växte och jag hade fullt sjå med att fylla på med text.
Eller hur det nu var … Minnet är en komplicerad muskel. Man skulle nog också kunna beskriva tillkomsten så här: Under flera år hängde denna sång och historia ovanför mig som en retfullt oåtkomlig zeppelinare - typ en luftvariant av kapten Ahabs Moby Dick - och det krävdes fyra kumpaner för att hala in den.
En av rädsla förlamad passagerare på en rymdresa frågar chefsingenjören om det finns några risker med att på hemvägen rusa in i atmosfären i så där en 27 000 km/h. ”Absolut inte”, svarar ingenjören – förstås. För ibland är det ju nödvändigt att skarva lite. Himlen bakom den ångestridna gestalten i ”Skriet” var knappast så där obehagligt vågformad – men håll med om att bilden hade blivit betydligt mindre slagkraftig - och sann - utan den manipulationen. ”To cook the thing up, one must needs throw in a little fancy”, sa Herman Melville – kanske apropå en del överdrifter angående storleken på ovan nämnda val. Och visst är det så.
Inga jämförelser i övrigt, men det har faktiskt - tro det eller ej - skarvats en smula på några ställen också i denna lilla reseberättelse. I allt väsentligt är emellertid rubbet helt sant.
Mixad och mastrad av Efterfesten i Gramtone studio
Medverkande:
Tobias Almborg, Magnus Johansson, Rickard Larsson, Leif Stenbom, Erik Wennerholm
Lyssna/köp:
